Satsning på el-it ger mer energi

It har gjort att utvecklingen inom elkraftsektorn har tagit fart på allvar. Smarta elnät är hetast. Det gör att näten utnyttjas bättre genom mer information i näten. CS har träffat elprofessorn Lina Bertling.

Det är alltid lika roligt när förutfattade meningar kommer på skam. Till exempel bilden av en elprofessor. Lina Bertling på Chalmers tekniska högskola i Göteborg har en av landets två professurer inom elkraftsystem. Som ung färgstark kvinna i en minst sagt mansdominerad bransch sticker hon ut.

Före Chalmers gjorde hon en blixtkarriär bland annat med forskning på FMV, KTH och i Kanada, och innan Chalmers arbetade hon som forskningschef på Svenska Kraftnät. Hon kallar sig själv för strukturfascist och talar varmt och engagerat om elkraftnäten i Sverige.

En av de hetaste trenderna inom elområdet är smart grid, smarta elnät, som med hjälp av it utnyttjar elnätet bättre.

Nya it-lösningar ger mer information om förbrukning och status, vilket gör det enklare att styra både produktion och konsumtion.

Bara det senaste året har intresset för smarta elnät ökat markant. I oktober hålls i Göteborg för första gången i Europa en världskonferens med temat smart grid, med Lina Bertling som drivande och ordförande. Bakom konferensen står den nordamerikanska standardorganisationen IEEE.

Ändå håller hon till viss del med dem som hävdar att smarta elnät har funnits länge i Sverige, men det finns många helt nya frågor att lösa.

- Det har funnits mycket it i näten men nu kommer det mer och framför allt i andra syften. Vi vill göra omvandling av energi och överföring av el effektivare för att få så lite energiförluster som möjligt. Egentligen är det som är hela saken.

Ett av skälen till att smarta elsystem tagit sådan fart är strävan mot el som produceras från förnyelsebara energikällor, som till exempel vindkraft. Det ställer nya krav på elkraftsystemet och är en av de stora frågorna i branschen.

I jämförelse med vattenkraft är vindkraft svårare att hantera och förutse eftersom vindstyrkan växlar så snabbt. Dessutom går det inte att lagra energin som genereras. Vattenkraft är mycket enklare eftersom den varierar långsamt under året och det går att lagra vatten i dammar.

Grundproblemet är att hålla balansen i elnätet. Sverige har mycket vattenkraft i norr samtidigt som de flesta människor och företag finns i söder, vilket kräver långa kraftledningar genom landet. Om alla skulle bo där elen produceras skulle det vara mycket enklare.

- Det är alltid effektivare att ha produktionen nära konsumtionen. Men när det gäller vindkraft vill man placera produktionen där det blåser mest och gärna där ingen behöver se dem. Det är väldigt komplicerat. Det är här "intelligensen" kommer in.

Förutom själva överföringen har även planeringen stor påverkan på effektiviteten. Det sker en ständig planering för att hantera balansen mellan konsumtion och produktion.

- Kan man göra den planeringen smartare finns det mycket att tjäna, och det är där it kommer in. För att göra bättre prognoser och planera smartare krävs det också mer information och det får vi genom att lägga in mer it i nätet.

Ett annat område där det sker en snabb it-utveckling är i elbolagens kontakt med kunderna. Innan elmarknaden började avregleras 1995 fanns inte ens begreppet "kund" i vokabulären, berättar Lina Bertling. I stället talade elbolagen om "punktnod" eller "uttagspunkt".

- Det har hänt väldigt mycket sedan dess. Nu bestämmer man själv vem man köper el av. Smarta elnät är ytterligare ett steg mot att kunden får bestämma mer och får tillgång till mer information och kunskap.

Med mer it-styrning i näten ges större möjligheter att mäta konsumtionen och att styra den. I framtiden kanske företagen sätter in en energiansvarig i styrelsen på företagen på samma sätt som många numera har en miljöansvarig. Lina Bertling anser att många företag har en övertro på att alla vill vara uppkopplade jämt när det gäller kundkontakter.

- Vanliga människor vill inte lägga tiden på nya extragrejer. Har man hundra tv-kanaler tittar man ändå inte på dem - det blir för mycket. Däremot tror jag att höjda elpriser gör att intresset ökar för tjänster som hjälper kunderna att hantera sin el effektivt.

Sedan förra året ska alla svenska hushåll ha uppkopplade elavläsare och i gränssnittet mot konsumenterna kommer det nya it-lösningar framöver. När elpriset stiger ökar efterfrågan på tjänster som hjälper folk att fatta kloka beslut.

Det kan till exempel handla om nya system för att välja bästa leverantören. Eller att via mobilen kunna sätta i gång värmen i sommarhuset. Elkunderna vill i större utsträckning ägna tid åt att göra bättre bedömningar för att få ner konsumtionen.

- Därmed inte sagt att de bara väljer det som kostar minst. Elvalet har blivit en etisk fråga där många är villiga att betala mer för vissa saker.

Fordonssektorn är också ett område som Lina Bertling tror ändras radikalt framöver och där det kommer många nya it-lösningar.

Strävan efter större andel förnyelsebar produktion och minskad användning av fossila bränslen gör elbilen allt intressantare. Och får den får fäste i större skala handlar mycket av hanteringen kring dem om smarta it-lösningar.

- Det är helt nytt och väldigt spännande. Där kan det komma hur mycket it som helst. En viktig del är att kunna ansluta dem till nätet och ladda. De flesta i samhället jobbar ju dagtid måndag till fredag och om man plötsligt har fem miljoner bilar som ska laddas nästan samtidigt...

Det ställer stora krav på information och kommunikation, eftersom el inte kan lagras som bensin. Men fem miljoner nya energipunkter öppnar också för nya möjligheter.

- Man kan inte låta bli att ställa sig frågan om man kan använda bilens batteri som energilager. När det börjar bli riktigt kallt - "Koppla in bilarna!"

Användningen av elbilar handlar mycket om att ändra ett beteende i samhället.

Lina Bertling tror inte att vi i framtiden använder bilen som vi gör i dag. Vi kanske delar på bilar i större utsträckning och då behövs det it-lösningar till exempel för att se var bilarna är.

Lina Bertlings framtidsvision är att vi kommer att ha en blandning av olika energikällor.
- Jag tror på mångfald. Att vi har både vindkraft, vattenkraft och kärnkraft. Vågenergi är jag mer tveksam till. På lång sikt är jag helt övertygad om att solenergi slår igenom. Inte som el, för det är inte så effektivt, men till exempel som uppvärmning av vatten. Det är märkligt att vi inte använder solen mer.

Källa: ComputerSweden

Författare: Karin Myrén