FlexAbility – Potential, värde och målkonflikter för flexibilitetsresurser
FlexAbility – potential, värde och målkonflikter för flexibilitetsresurser genomfördes under tidsperioden 2023–2025. I projektet samarbetade Power Circle med Uppsala universitet och Plexigrid för att fördjupa kunskapen om olika flexibilitetsresurser inom elsystemet. Syftet med projektet är att öka förståelsen för flexibilitetens värde, den ekonomiska potentialen och utmana de hinder som fortsatt kvarstår för de aktörer som vill bidra med sin flexibilitet på olika marknader.
Under två års tid har projektet kartlagt flexibilitetens tekniska, ekonomiska och sociala potential i det svenska elsystemet med sikte på år 2030. Resultaten visar att potentialen att frigöra flexibilitet är stor. Fördelarna är många, men det finns också en del hinder att ta itu med för att realisera potentialen.
Resultaten publiceras under hösten 2025, och går att ta del av i sin helhet på denna projektsida.
Slutrapporter inom projektet FlexAbility
Delrapport 1 – Flexibilitetsresurser, potenial och behov år 2030
En introduktion till vilka ändamål som flexibilitet kan användas för, vad behovet av flexibilitet är i det svenska elsystemet år 2030, samt vilken teknisk flexibilitetspotential vi har från olika resurser – nu och 2030.
Delrapport 2 – Utveckling av marknader och verktyg för flexibilitet
En kartläggning av existerande metoder och verktyg för att anskaffa flexibilitet, den historiska utvecklingen av flexibilitetsmarknader på lokal och nationell nivå samt utvecklingsvägar framåt.
Delrapport 3 – Det ekonomiska värdet av flexibilitet för lokala elnät
En redovisning av hur alternativ-kostnaden för flexibilitet kan tolkas och jämföras med kostnaden för nätförstärkningar, med hjälp av praktiskt användbara verktyg och metoder.
Delrapport 4 – Den sociala potentialen för flexibilitet
En studie av hushålls inställning till flexibilitet. Studien kartlägger bland annat investeringsvilja, drivkrafter och hinder samt intresse och acceptans för flexibel elkonsumtion i allmänhet.
Delrapport 5 – Målkonflikter och hinder för flexibilitet
En överblick över vilka hinder och målkonflikter som behöver överbryggas för att realisera den flexibilitetspotential som identifierats i projektet, samt hur dessa hinder förändrats över tid.
Övriga publikationer inom projektet FlexAbility
Faktablad – Vad är flexibilitet?
Vad är egentligen flexibilitet? Detta faktablad riktar sig till en bredare målgrupp som potentiellt kan ha olika former av flexibla resurser inom sin verksamhet.
Examensarbete – Flexibilitet i det svenska elsystemet – en kartläggning av olika resursers ekonomiska potential (Haeffler, N., 2025)
En kartläggning av det framtida ekonomiska utbudet av flexibilitet i det svenska elsystemet till 2030.
Examensarbete – Flexibilitet i det svenska elsystemet (Albrecht, A. & Rosten, M., 2025)
En historisk och framtida prognostisk analys fram till 2030 av det ekonomiska värdet av stödtjänsterna FCR, mFRR och aFRR samt den avhjälpande åtgärden FFR.
Forskningsartikel – Barriers and goal conflicts for increased energy resilience from flexibility (Nyman, A. & Bartusch, C., 2025)
En studie som presenterar hinder och målkonflikter för utvecklingen av flexibilitet i det svenska elsystemet.
Forskningsartikel – How to undermine a Local Flexibility Market: A Case Study of sthlmflex (Nyman, A. & Bartusch, C., 2025)
En forskningsartikel som presenterar resultat från en fallstudie på lokala flexibilitetsmarknader.
Forskningsartikel – Conceptualising energy flexibility: a multi-actor perspective in the context of the Swedish energy system (Ghita, C., Nyman, A. & Bartusch, C., 2025)
En studie över hur flexibilitet konceptualiseras av olika aktörer på marknaden.
Vad är potentialen för flexibilitet år 2030?
I samband med lansering av delrapporterna i FlexAbility presenterades projektens resultat i ett öppet slutseminarium. Här kan du ta del av presentationen. Inspelningen kommer även att publiceras här inom kort!
Om projekt FlexAbility
Johanna Lakso, VD på Power Circle
– Vi ser att flexibilitet inte längre är ett experiment eller en vision om framtiden – det är en fullt möjlig lösning här och nu. För nätbolagen innebär det både bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur och stärkt leveranssäkerhet, men också en chans att erbjuda kunderna snabbare anslutningar och högre service.
Elham Kalhori, elmarknadsexpert på Power Circle
– I dag riskerar vi att förlora både tid och effektivitet eftersom olika marknader och prissignaler för flexibilitet inte samverkar. För att nå full nytta behöver vi en bättre koordinering mellan lokala och nationella nivåer och en tydligare rollfördelning mellan aktörerna. Annars fastnar vi i stuprör som gör att resurserna inte används där de gör störst nytta.
Linda-Maria Wadman, CCO på Plexigrid
– Dagens intäktsreglering skapar tyvärr en obalans där traditionella investeringar ofta framstår som mer lönsamma än flexibla lösningar, även när flexibilitet är samhällsekonomiskt bättre. Våra resultat pekar på behovet av nya incitament som gör flexibilitet till ett lika självklart alternativ som nätutbyggnad.
Cajsa Bartusch Kätting, forskare vid Uppsala universitet
– Människor vill vara en del av lösningen – men det måste vara enkelt och pålitligt. Det viktigaste för kunden är att det finns kvar en möjlighet att själv avbryta styrningen vid behov. Om detta uppfylls tillsammans med ekonomiska incitament är det sociala stödet inget hinder.
Bakgrund om projektet
Under hösten 2022 genomförde Power Circle en förstudie där ett stort antal studier av potentialen för olika flexibla resurser sammanställdes. Kartläggningen visade att de flesta befintliga studier fokuserat på den teoretiska potentialen för flexibilitet, och att flera flexibilitetsresurser historiskt har underskattats. Exempelvis har industrin tidigare inte ansetts kunna bidra med snabba flexibilitets-tjänster – men de senaste åren har flera industriella processer lyckats förkvalificera sig för leverans av stödtjänster till Svenska kraftnät.
Flera tidigare studier har undersökt flexibilitetspotentialen inom olika sektorer eller marknader. Exempelvis har DNV på uppdrag av Energimarknadsinspektionen uppskattat den tekniska potentialen från ett antal utvalda resurser i olika sektorer för att hantera kapacitetsbrist i olika typnät. Analysen avser år 2020 alternativt år 2045, men saknar bedömning av potentialen på medellång sikt, samt en analys av hur olika incitament och reglering kan påverka viljan att leverera flexibilitet.
Den kartläggning som Power Circle gjorde hösten 2022 visade också på flera kunskapsluckor. Dels finns ett behov av att studera den ekonomiska flexibilitetspotentialen närmare. Hur skulle en utbudskurva för flexibilitet kunna se ut för olika tillämpningar? Frågan om hur elnätsföretag ska kunna räkna på alternativkostnad för flexibla lösningar – och hur flexibilitet som aktiveras för att lösa andra utmaningar i systemet påverkar det lokala elnätet – återstår även att utreda. Vad är rimligt för en nätägare att betala för flexibilitet? Slutligen finns ett behov av att på medellång sikt analysera hur affärsmodeller och erbjudanden ska utformas för att möjliggöra mer flexibilitet ur ett socialt perspektiv, samt att studera hur policy och regelverk skulle behöva förändras för att frigöra den ekonomiska flexibilitetspotentialen.
Tillsammans med Uppsala universitet, Plexigrid och Ellevio bestämde vi på Power Circle oss för att utforska dessa frågor.
Projektmålen i korthet
Det övergripande syftet med projektet FlexAbility är att frigöra mer flexibilitet i elsystemet genom att öka kunskapen om flexibilitetens värde och förmågor att bidra med nyttor till nätägare, resursägare och samhället i stort – men också genom att undersöka vilka hinder som finns för olika aktörer när det kommer till att leverera flexibilitet och den påverkan som flexibilitet har på det lokala elsystemet.
Projektets mål har varit att bland annat besvara följande frågeställningar:
- Vad är den tekniska och ekonomiska flexibilitetspotentialen år 2030?
- Vad är värdet på flexibilitet, baserat på historiska marknadsdata från olika marknader?
- Hur kan värdet på flexibilitet utvecklas till år 2030?
- Hur skulle en utbudskurva för flexibilitet kunna tänkas se ut?
- Hur kan nyttan av flexibilitet värderas för det lokala elnätet?
- Hur skapas förutsättningar för nätbolag att använda flexibilitet som alternativ till andra verktyg och investeringar?
- Hur påverkas det lokala elnätet om man aktiverar mycket flexibilitet för andra ändamål på högre nätnivåer?
- Vilka andra hinder eller incitament finns, utöver tekniska och ekonomiska, för att olika aktörer ska kunna leverera flexibilitet på olika marknader?
